Allianssamarbete

Inom alliansen har vi ett samarbete där vi delar med oss av vårt mandat – liksom s delar med sig till vänstern och centern. I annat fall är det få partier i Kalmar som tar uppdrag och titlar för egen maskin. Fördelning av mandat kan förstås ändras radikalt till en annan mandatperiod, men så är läget nu.

Som ledare för oppositionen, med flest väljare efter socialdemokraterna, innehar moderaterna oppositionsrådsposten på hundra procent. Lilla rådsposten på sextio procent hade gått till sverigedemokraterna (som tredje största parti) om inte vi hade haft en allians i opposition. Vår allians har vi haft sedan antal mandatperioder. Vissa kallar vår samverkan lite försmädligt restallians, men jag vill hävda att den enda rest som finns består av centern. Enligt info från centern tyckte de inte att allianssamarbetet fungerade när de valde att liera sig med vänstersidan 2012. Har även fått intrycket att det då inte heller hade varit otänkbart med ett samarbete mellan moderater och socialdemokrater, men som istället resulterade i äktenskap, vilket också kanhända avgjorde att det blev centern som bytte till vänstersidan.

Vår allians i Kalmar har partiföreträdare som vill framåt. Tillsammans och var för sig. Moderaternas mål är att ta över efter socialdemokraterna i Kalmar. Vi har politiken att hantera samhällsproblem framöver. På riksplan har moderaterna störst stöd från Kalmarborna och det siktar vi mot att få även kommunalt. Det blir bäst effekt av politiken för väljare om man röstar på samma parti nationellt och kommunalt. Det blev extremt tydligt i fördelningen av generella skattemedel i de kommuner som var moderatledda under alliansåren gentemot de s-ledda kommunerna. S-regeringen har valt riktade skattemedel denna mandatperiod, där regering detaljstyr med hela handen över kommunalt självstyre. Inte snyggt hanterat alls.

Alliansen tillsammans har politik som ser till individen, kvalitet och valfrihet. Det är därför vårt samarbete fungerar bra i praktiken inom kommun-, läns- och riksnivå. Jag avundas inte socialdemokraterna som tvingas samarbeta med Vänsterpartiet, som med sin tvivelaktiga våldsamma kommunisthistoria alltid strävar efter att stat och kommun ska äga och styra över det mesta ner på individnivå. Än så länge är socialdemokraterna tillräckligt stora för att köra över v och c för att få sin vilja igenom, men vem vet om inte socialdemokraterna knackar på vår dörr efter valet.. Den som lever får se 😉

Dörrknack ger eftertanke

Dörrknackingar ger många tankar och funderingar. Senast hade vi fokus på ett av våra vallöften – trygghetsinsatser.

En hel del vi pratade med i bostadsområdet, som utmärkt sig i lokala mätningar som mer otryggt än andra, skulle rösta på sverigedemokrater. De anser att Sverige har gått sönder. Vanliga människor. Folk som jobbar inom kommunen, landstinget och med alla möjliga jobb. De var uppgivna. Under det dryga sekel som socialdemokraterna styrt landet  har samhällsproblem vuxit, liksom de gjorde under alliansen åtta år, och nu bara fortsatt, säger folk. Var finns de politiker som lyssnar och som tar ansvar och ställer saker och ting till rätta, var frågor vi möttes av. Det var samtal som gav många tankar över vad som är viktigt för människor som bor och lever i Kalmar kommun. Det var uppenbart att man sökte svar på frågor som man tycker hänger i luften utan tydlig förankring. Löner, välfärd, pensioner, trygghet. Vilket parti tar ansvar full ut och med tydliga svar.

2018 går vi till val med att vi kommer att ha servicekontor i bostadsområden runt om i hela Kalmar kommun. Vi ser det som kommunens ansvar, tills polisen återfått tillräckligt med resurser, att återskapa dåtidens närpoliser genom kommunala insatser. Det finns oro bland invånare i Kalmar vi tar på stort allvar. Vi behöver jobba förebyggande i högre grad för att möta buset innan det utvecklas till grova brott och övergrepp. Det här är inte något nytt från vår sida redan inför valet 2014 sa vi samma sak om att vi behövde ordningsvakter, fältassistenter, övervakningskameror, servicekontor i samverkan med polisen. Behovet av trygghetsinsatser har vi upprepat vid åtskilliga tillfällen under dessa fyra år. Intressant i sammanhanget är att jag aldrig hört ett enda utspel från Sd om i hur de ska hantera dessa frågor lokalt, förutom att ökad otrygghet enbart verkar ge ytterligare bränsle att skylla allt på invandringen. S har hittills alltid  fördömt våra utspel, eftersom Kalmar är jättetryggt redan som det är… och nu kamperar de ihop i dagens ena tidning. S och SD. Taktik snarare än något annat från socialdemokrater, blir min tolkning, när de själva utser vem som ska vara deras motståndare. Skulle inte alls förvåna mig om det är en taktik som nu går som en löpeld genom landets kommuner. S brukar göra det mesta i grupp och med nationell taktpinne.

I Sverige och Kalmar finns numera tre partier som har flest väljarröster  – S, M och SD. S ger sig själva rätten till tolkningsföreträde om att sd är deras huvudmotståndare. Verkar snarare som s är på fallrepet i Kalmar när man möter folk ute i samhället. En trötthet över ’Kalmars arbetarparti’ har infunnit sig när man pratar med människor. Väljarstödet verkar i högre grad stå mellan m och sd. Jag efterlyser fler debatter, gärna mellan oss tre – m, s och sd – i olika bostadsområden. Vi har jobbat med vår politik under hela mandatperioden för att hantera de problem och utmaningar vi står inför. Vi väjer inte. Vi tar ansvar fullt ut. Folk behöver veta vad partierna står för och vad de har att välja mellan.

Fördel med dörrknackningar är att man får tillfälle att bemöta frågor och diskutera hur vi kommer att agera om vi får förtroendet att leda Kalmar. När vi berättar om vår politik blir man intresserad. Moderaterna är kanhända vad man söker som väljare, hellre än ett enfrågeparti, trots allt..

Var tar pengarna vägen?

Det har aldrig varit mer pengar till välfärden än vad vi har nu. Ändå påstår vissa partier att  det behövs  högre skatter och ännu mer pengar till välfärden. Uppriktigt sagt tror jag att vi snarare behöver fundera över hur vi prioriterar skattemedel. Hamnar skattemedel där de behövs som bäst?

Sverige är bland de länder som lägger mest pengar på vården, men finns bland de länder där patienterna har minst tid med läkare. Vad kan det bero på? Vem tar ansvar fullt ut för att skattemedel används så effektivt som möjligt? Jag vågar påstå att politikerna har huvudansvar när det gäller resursfördelning av offentlig finansiering, men bakgrunden ser väldigt olika ut bland politiker. Möjligen kan Kalmarmoderaterna dra viss nytta av mina erfarenheter från näringslivet vad gäller ekonomistyrning och arbetsledning in i kommunens verksamhet om vi får förtroende att leda Kalmar. Vi siktar i alla fall mot det.

Ofta tycker jag den politiska debatten hakar upp sig på små detaljer som jag mer än gärna och i mycket högre grad överlåter till enheter och avdelningar att ha mandat över under vår ledning. Detaljnivåer på ”knappnålsnivå” som varken leder framåt eller utvecklar verksamheten på djupet vad gäller kvalitet eller innehåll får ofta och ibland förvånande stor uppmärksamhet när de når fullmäktige, vilket kanske lurar egot hos politiker, men är det verkligen vad väljare vill ha ut av sina förtroendevalda i längden? Jag får intrycket att man i högre grad vill ha svar på kniviga frågor framöver, som exempelvis hur vi ska finansiera välfärden…

Personligen tror på ett mycket mer decentraliserat ledarskap under vår ledning där människor ges möjlighet att påverka sin arbetsplats för bättre verksamhet och utveckling. Man kan gärna snegla på kolosser inom näringslivet. Vi har ett antal stora företagskolosser som funnits i Sverige sen slutet av 1800-talet som ex Ericsson och Atlas Copco liksom senare kolosser som ex IKEA där man med systematik förnyar för maximal tillväxt. Tillväxtföretag på väg framåt vet man fungerar som bäst upp till max 50 anställda, sen behöver man ’börja om på nytt’ för att få drivkraften av att människor blir sedda och uppskattas för vad de bidrar med. Jag tror att den offentliga verksamheten skulle må bra av ett liknande tänk där man ger ramverk för kvalitativt innehåll och uppföljning men skippar detaljstyrning i den mån det går ..och.. bort med riktade stadsbidrag tack.

Att se människor är att lyfta människor där egenskaper och förutsättningar ska tas hänsyn till, beroende på om man är anställd eller i behov av offentliga resurser inom vård, skola, omsorg. Mycket är bra i Kalmar kommun – det är jag absolut beredd att hålla med om – men det går åt mycket pengar som jag är ganska övertygad om att vi kan prioritera för att utveckla kärnverksamheten ännu bättre under vår ledning.

Att vilseleda är inte bra

I Barometern kan man läsa att siffror hos SKL (Sverige kommuner och landsting) inte överensstämmer med de siffror s-ledningen i Kalmar sprider om skolans resultat. Resultaten skiljer sig ganska rejält, när det visar sig att Kalmars s-ledning får sig att framstå som bättre än vad man i praktiken är. Förstår inte socialdemokraterna att felaktigheter kan uppdagas?  Varje vecka får vi nästan dagligen glädjebudskap från kommunikationsavdelningen om hur fantastiskt allt är i Kalmar kommun. En chimär?

Det kanske är fler med mig som förundras över hur makten i sig verkar vara mer betydelsefull än det politiska innehållet för socialdemomkraterna. INgenting är för heligt för att brytas så länge makten kan nås. Inte ens något så grundläggande som att hålla sig till sanningen när man vinklar budskap till folket. Under denna mandatperiod har den ena villfarelsen efter den andra basunerats ut i avsikt att misskreditera politiska motståndare och i syfte att blåsa upp sin egen betydelse. Nationellt och lokalt.

När vi presenterar en högst rimlig lösning vid låneövertagande för Guldfågeln arena där vi , med Växjö som förebild, ville teckna leasingavtal med föreningar på de publika arenorna. Detta för att det i praktiken blir mer ekonomisk fördelaktig överenskommelse för kommunen, men även för föreningarna – vilket hade varit fallet för FF, när lånekostnader samt ansvar drift förblir föreningarnas ansvar. Lånen läggs via leasingbolag (liksom Växjö gjort), med leasingavtal under kommunens avskrivningsperiod. Vad händer då? Först i fullmäktige släpper s-ledningen ”bomben” (..efter att ha funderat väldigt länge..) om att vårt förslag är ”olagligt”. Nu är vårt alternativ förstås inte olagligt om man gör som vi föreslår, men detaljerna för upplägget för man i ett senare skede. Avsikten med ”bomben” var naturligtvis enbart för att sätta punkt för debatten och misskreditera oss som parti inklusive vårt alternativ. Enligt oss har vi ett bättre alternativ än att villkorslöst ta över lån och drift för arenan för kommunen som s-ledningen förslag var. Ett avtal som gäller i två år, sen ska vi börja om igen. Var finns långsiktigheten i ett avtal om två år vad gäller så stora summor som 240 mnkr?! Lyfte avtalet om endast två år i KFdebatten som anmärkningsvärt, men tyvärr var det inte någon mer som nappade på detta faktum.

Vi ser vårt leasing-alternativ som högst rimligt även vad gäller större publika arenor som exempelvis ny ishall som är i stort behov av nybyggnation. Att s-ledningen så aggressivt bemöter våra alternativ, tror jag snarare handlar om att man i decennier varit van vid att partierna i kommun antingen säga ja eller nej till socialdemokraternas förslag. Svart eller vitt. Enkelt för s att bemöta, När ett parti som moderaterna under denna mandatperiod presenterar egna alternativ som komplement där vi anser att det kan vara intressant att se över alternativ som kan innebära mer effektiva lösningar över hur vi använder skattemedel blir vi naturligtvis ett hot till sittande s-ledning.

Samma sak gäller för den sk Tallhagsskolan. Det finns bättre alternativ helt enkelt. Ingen förälder vill skicka sina barn till en storskola. Boenden vill inte ha vägdragning genom Getingen. Det blir inte bra. Vi kommer inte ens att nå upp i barnkullar i nivå med dem som gick ut gymnasiet 2009. Vårt alternativ med Norrgård som ny högstadieskola, nybyggd särskola vid Djurängen och förvaltningar till Brofästet/Tallhagen är ett bättre förslag enligt alla jag pratat med. Det är bra att lyssna på föräldrar, lärare och väljare. Man lär sig något nytt hela tiden.

Ledarskap handlar om att våga tänka om när ett förslag efter utredning visar sig var mindre bra. Ledarskap handlar om att vara modig nog att inse sin egen begränsning för att verksamheten ska kunna utvecklas genom att omge sig med kompetens inom olika områden. Ledarskap handlar om högt-i-tak där åsikter berikar och där inte ”sanning” blir vad ledaren vill höra. Våra partier tänker olika och har olika ideologier över hur vi hanterar kommunens kärnverksamhet och ekonomi. Det står helt klart för mig, efter en mandatperiod i politiken.

Att vilseleda människor med glädjekalkyler blir inte bra, man kan falla på eget grepp till slut.

Bifogar artikel från Barometern HÄR