Företagsam integration

För ganska precis 21 år sedan flyttade vi med våra små barn till Småland. I samma veva flyttade ett par av våra vänner även de från huvudstaden. Vi flyttade till Gislaveds kommun och de flyttade till Tyskland. Samtliga vänner, bekanta och arbetskollegor – utan undantag – tyckte vi var modigaste av alla som tordes flytta till ett liten samhälle i skogen. I Sverige flyttar man för det mesta till storstäder. Inte tvärtom, som vi gjorde,  helt utan relationer till liten ort. Anderstorp (i Gislaveds kommun) med ca 4000 invånare blev vår hemort.

Men även om slumpen om en ledig tandläkarpraktik avgjorde vår flytt, hamnade vi i den sk Gnosjöregionen eller GGVV-regionen (Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo kommuner med då knappt 100 000 invånare tillsammans) Man borstade precis av sig lågkonjunkturen under mitten av 1990-talet och tog nya tag. Samarbete, företagande och integration gick hand i hand. Företagen hade en tradition av att anställa flyktingar. Båtflyktingar från Vietnam var allmänt kända som duktiga och strävsamma medarbetare. Flyktingar från fd Jugoslavien letade arbetsförmedlingen upp redan i flyktingförläggningar och lockade med jobb och bostäder. I det som blev mitt personalintensiva företag anställde vi många som kom till Sverige. En del kunde inte ett ord svenska, men det ordnade vi med att man gick bredvid en medarbetare som kunde tolka. Vi arrangerade egna svenskakurser på kvällarna efter jobbet med yrkessvenska specifikt. Vid ett tillfälle anställde vi en person som helt nyligen kommit från Balkan. En medarbetare gick i god för sin nyanlände vän. Vi lyckades ordna ett tillfälligt personnummer från Skatteverket. Inte helt enkelt att få tillfälligt personnummer som asylsökande, men det gick efter ett antal samtal på den tiden. Därutöver hade vi somalier, danskar, tyskar, österrikare och svenskar bland våra medarbetare. Vi hade alla möjliga uppdrag. Allt från enkla industrijobb till toppositioner. En del av flyktingarna var akademiker, men viktigaste för alla var att komma igång med sina liv och försörjning så snabbt som möjligt oavsett om man var singel eller hade familj. Dem vi hade flest medarbetarproblem med var danskar. Skämt åsido, men det fanns ett gäng danskar som ”flytt” sitt tätbefolkade land för att bo avsides i skogen som några slags skogshippies, med en annan arbetsmoral än vad de flesta andra har. OBS! Vill betona att jag definitivt inte drar alla danskar över en kam. Älskar Danmark på många sätt och vis och åker till Köpenhamn så ofta jag kan för känslan staden förmedlar. Har vid tillfällen fått möjlighet att samarbeta i frågor som rör Öresundsregionen och ur arbetsgivarperspektiv – områden där vi svenskar helt klart har en del att lära av vårt grannland.

Varför berättar jag allt detta? För mig är jobblinjen självklar och en naturlig del av lyckad integration. Drygt 10 år i västra delen av Småland gav bra erfarenheter av fungerande integration. Vi har inte råd med utanförskap eller parallella samhällen i Sverige. Därför behöver vi också definiera det som inte fungerar för att kunna agera och hantera utifrån verkligheten. Jag vill bidra till att skapa och ge möjligheter framåt och då hanterar man även svårigheter och hinder på vägen genom att bidra med verktyg som gynnar utveckling och jobb från politikens sida. Här tänker och agerar jag som den företagare jag varit, även om jag numera är politiker, och risken är rätt stor att jag kommer att agera som en företagare även fortsättningsvis över hur vi hanterar skattemedel och driver utveckling framåt utifrån vars och ens förutsättningar för ett bättre Kalmar.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Donald Trump som president..

Egentligen är jag inte alls förvånad över att Donald Trump blir näste president för USA. De som känner mig vet att jag siade om Trump redan innan valutgången. Valresultatet är baserat utifrån missnöje och oro där till och med svårflörtade grupper som arga och besvikna medelålders män makade sig ur soffan för att rösta, enligt vad medierna rapporterar. Oavsett vad man anser om politik eller vem som har rätt eller fel i sin argumentation hade det helt klart varit en intressantare valkampanj och på djupet mer ideologiskt om Bernie Sanders och Donald Trump stått mot varandra. Båda kandidaterna hade identifierat problem och oro som påverkar människor och som de ville åtgärda. Uppenbart finns det också ett stort missnöje för det sk politiska etablissemanget, vilket blev Hillary Clintons fall.

Har träffat personer som Trump genom åren som går fram som ångvältar och tror sig kunna säga och hantera saker och ting på bekostnad av andra, med ett egenintresse som enda fokus. Annan sammanfattning för personer som liknar Trump är ofta ”management by fear”, eftersom de brukar omge sig med enbart ja-sägare som inte vågar annat än stödja allt oavsett dumheter. Kan mot den bakgrunden säga att det ibland finns fördelar med att driva eget eller jobba med ett utifrånperspektiv som min bakgrund varit.  Men det finns också, vis av erfarenhet, riktigt bra människor att samarbete med och för det mesta har man en valmöjlighet om vem eller vilka man vill vara med. USA har nu valt president för oss att förhålla oss till.

Minns när George W Bush blev president (2001-2009). Uppfattade honom som trångsynt, med rallarsvingar och häftiga uttalanden. Han hade när han blev president inget pass och hade aldrig varit utanför USA. Drog mig till minnes detta efter dagens val, även om Bush framstår som ett kultiverat geni i jämförelse med Trumps unkna kvinnosyn och ohövliga råbarkade retorik. Det blev i alla fall en omvälvande tid under Bush presidenttid. 11 september. USA invaderade Afghanistan och sen Irak, sistnämnda utan samtycke av FN, med stora följder och lidande än i dag. Lågkonjunktur med en ekonomisk kris utan dess like sen 1930-talet och som påverkade hela världen, inte minst Sverige. Under Barack Obama har det varit en förhållandevis lugn period av återuppbyggnad för USA. Sverige är ett export- och importberoende land som gör affärer med USA. Drygt 120 miljarder i export och import enbart mellan Sverige och USA (källa: Ekonomifakta). Återigen ett presidentval för oss att nu förhålla oss till. Vad kan hända denna period.

Som politiker med uppdrag att värna demokrati och förtroendet från väljare finns en hel del att lära av valet i USA. Jag ser det som nödvändigt att inte stoppa huvudet i sanden utan på djupaste allvar hantera vad människor tycker är viktigt för sig och sina barns framtid. Det räcker inte längre med tomtebloss om lyckade satsningar än här och en där, utan nu handlar det om sund och bra välfärd, ekonomi och trygghet där vi tar hand om hela landet Sverige med alla 290 kommuner. Vi kommer att sättas på prov framöver.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Hållbar utveckling med innovativ teknik

2010 satte vi upp solpaneler på lantstället, för att få el och vatten indraget. Under dessa sex år har det hänt en hel del inom solenergi. Utvecklingen har gått framåt med stormsteg. Våra paneler som då var svindyra, har nu för tiden minskat i pris men även ökat i kapacitet. Flygplan har rundat jorden med hjälp av solel. Fartyg använder sol och vind för sin elproduktion och vattenrening. Sex år. Kort tid för några och lång tid för andra. Tidsperspektiv och utveckling påverkas i sitt sammanhang.

Politiken har alltid varit inne och försökt peka med hela handen och i detalj vad gäller hållbar utveckling. Ett exempel är kravet på E85-pumpar som slog ut massor av mackar på landsbygden eftersom mackägare inte hade råd med att tvingas investera mellan 500 000 – 1 000 000 kr i en ny pump för etanol/bensin-blandning. Mackar som var en del i landsbygden, samlingsställen och service försvann som genom en trollstav. Senast har vi haft vindkraftverk som genom statliga subventioner tapetserat landsbygdskartan – dock inte i tätorter som Stockholm eller andra sk tillväxtområden. Annars kunde förslagsvis Gärdet i Stockholm vara en lämplig plats för vindkraftverk. Blåste för det mesta rejält där när jag var Stockholms-bo och rastade hunden på Gärdet, som på den tiden var ett hundarnas eldorado. Nåja. För en tid sen läste jag att Jönköpings kommun monterat ner sina vindkraftverk och fler lär sannolikt följa efter. Så länge statliga subventioner bekostar investeringar är intresset stort men när subventioner minskar, minskar intresset i samma takt.

Min tanke med hela detta inlägg är att politiken inte ska peta i detaljer vad gäller hållbar utveckling. Låt teknik och kompetens avgöra utveckling genom att ge bra grundförutsättningar för hållbar utveckling. Politiker har varken kunskap eller erfarenhet att vare sig veta på vilket sätt el, biogas eller sol med mera kommer att användas om tio år. Tro mig. För bara drygt ett år sen hade vi ivriga förkämpar i Kalmarpolitikens ledning om krav på biogas som enda bränsle i kollektivtrafik vid den nya upphandlingen för KLT (Kalmar länstrafik). För företaget som vann upphandlingen har det inneburit stora investeringar av nya biogasbussar. Från moderaterna nöjde vi oss med att kräva förnyelsebart och hållbart bränsle vid upphandling som skulle gälla tio år. Den stora frågan inför upphandlingen var om det ens fanns tillräckligt med biogas för att täcka behovet av bränsle. Tio år är en lång tid. Redan nu övergår man i allt högre grad till el även inom kollektivtrafiken.

Tycker det är väldigt intressant att följa hållbar teknikutveckling. Senast igår läste jag om tåg som drivs av vätgas. NASA, som är en ständig inspirationskälla för innovativ teknikutveckling, har använt flytande väte för att driva sina raketer sen 1970-talet. Det enorma moln som syns när en av dess skyttlar tar fart är inte rök utan enbart ånga. Kanhända är det bara en tidsfråga innan vi får vätgas som flygbränsle eller som bränsle överlag. Kanske får jag väl lov att tillägga, för vem vet hur bränsleutvecklingen blir.

 
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Kvalitet i välfärden

All välfärd ska utgå från kvalitet. Kommunal eller privat. Alla förtjänar en bra skola, vård och omsorg.

Inför valet 2014 var det många och långa diskussioner om vinster i välfärden. Dåliga exempel på privata utförare blev på många sätt och vis synonymt för all privat verksamhet. Detta trots att det finns så väldigt många bra verksamheter som bygger på engagemang, kompetens och genuin vilja att skapa något bättre och vara ett komplement och valmöjlighet till den offentliga verksamheten för elever, omsorgstagare och medarbetare.

Enbart antalet förskolor och skolor i privat regi är närmare 4000. 18 procent av alla drygt 1,9 miljoner elever har valt privat utförare. Det är närmare 340 000 elever.

Hur gör vi då för att säkra kommunens ansvar om hålla likvärdig kvalitet oavsett utförare? För trots debatten om dålig kvalitet i vissa verksamheter är kommunen ytterst ansvarig oavsett utförare. Framkommer inte alltid i debatten.

Från kalmarmoderaterna har vi sagt nej till att upprepa fler stora skolor för barn och unga i Kalmar. Vi vill ha mindre enheter där privata utförare blir ett komplement till den offentliga verksamheten under vårt ansvar. Det är så vi vill möta större barnkullar framöver i Kalmar. Piken kommer att nås för gymnasiet runt 2025, varefter andelen barn återigen minskar. En utmaning att hantera över tid historiskt och i framtiden. Vår verksamhet och politik utgår alltid, alltid från individen.

För att förstärka fokus på kvalitet inom välfärden vill vi nationellt införa tillståndsplikt och en Tillståndsmyndighet. Tillståndsmyndigheten ska följa upp att kvalitetskrav efterföljs och när inte verksamhet levererar, kommunal eller privat, föreslår vi en sanktionstrappa där man kan beläggas med vite och att staten i yttersta fall kan ta över verksamhet.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer