Värna empirisk demokrati

Senaste opinionsundersökningar visar att moderaterna tappar. I SIFO väljarbarometer faller moderaterna med 2,1 procent i undersökning baserad på 2420 intervjuer. Socialdemokraterna faller i samma undersökning med 2,4 procent, vilket är mer än moderaterna. Sifos undersökning beskrivs dock inte som statistiskt säkerställd i en av kvällstidningarna trots att den faktiskt har nästan dubbelt så många intervjusvar som Demoskop med sina 1254 svar. Samtliga medier har valt att fokusera på fallande resultatet 5,8 procent från Demoskop, trots färre svar. Sifos analys utifrån sitt resultat är också en helt annan och på tvärs med den Demoskop ger. Fallande resultat för moderaterna ska naturligtvis inte förringas. Tvärtom är det av stor vikt att ta alla resultat på största allvar, men vad jag syftar till med denna text är att nyanseringen helt uteblir för ensidig vinkling av resultat.

Det jag slås av är att medier i vissa sammanhang väljer att förringa statistiskt framtagna resultat med hänvisning att underlaget har för få svar, medan i andra sammanhang lyfter man fram resultat oavsett svarsfrekvens. Jag har själv fått frågor i tidigare sammanhang om varför moderaterna sjunkit bland 39 väljare i Kalmar län i nationell SCB-undersökning (oklart hur många som var Kalmarbor bland dessa svar). BRÅ Trygghetsundersökning (Brottsförebyggande Rådet) som baseras på knappt 12 000 svar – varav 300 i Kalmar län – har man i flera sammanhang avfärdat som inte statistiskt säkerställd. Fler med mig kan förstås konstatera att 12000 svar utgör statistiskt säkerställt resultat.

Vår demokrati och samhällsutveckling bygger på underlag framtagna av experter utan politisk inblandning ända sedan 1600-talet för partier och ideologier att utgå från. Om vetenskap, expertutlåtande och empiriska underlag förringas eller snedvrids i subjektiv vinkling äventyrar vi vårt demokratiska samhälle på sikt. Ett annat område som jag tror vi måste se upp med  är utredningar framtagna av politiker själva inför avgörande samhällsbeslut. Dessa utredningar borde granskas på djupet och objektivt av oberoende experter innan ev beslut kan tas. Frågan blir därför om riksdagsbeslut ens borde tas utifrån s-politikern Reepalus enmansutredning ”vinster i välfärden”.

Vi behöver värna empirisk demokrati in i framtiden. Det blir därför också nödvändigt att inte väja för det som kan uppfattas som obehagliga fakta. Ett exempel är resultaten från BRÅ. En undersökning jag anser vi borde ge i uppdrag att djupdyka ytterligare för ännu bättre analysverktyg. Hur ska annars politiken kunna agera sunt och framtidsfrämjande för oss alla i landet Sverige?

SIFO

SIFO’s väljarbarometer

Demoskops undersökning

BRÅ Nationella Trygghetsundersökning

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Från passiv till aktiv opposition

Har fått frågor om vad jag menar med ”ärvde decemberöverenskommelsen” i en intervju i en av lokaltidningarna. Förstår att det blir lätt obegripligt när ord tas ur sitt sammanhang. En överenskommelse som DÖ var något alliansledarna diskuterade som en väg att gå för att stödja en minoritetsregering redan innan valet 2014. När överenskommelsen mellan blocken drevs igenom i december 2014 var Anna Kinberg Batra endast tillförordnad partiledare. Hon valdes till partiledare för moderaterna i januari 2015.

De två alliansledare som är kritiska till att förbli i passiv opposition är moderaterna och kristdemokraterna. Båda partierna har nya ledare under denna mandatperiod, därav ”ärvde” de den ordning som råder under denna mandatperiod och även om DÖ inte längre existerar råder fortsatt ett passivt dödläge för oppositionen. Tidigare minoritetsregeringar har alltid fått söka stöd inför beslut där oppositionen fått inflytande över beslut.

Ny ordning för denna mandatperiod medför att s-regeringen med hjälp av vänstern nu kan driva igenom det mesta. Som läget är nu handlar regeringspolitiken i stort om att höja skatter, jaga företag och noll i handlingsplan om hur vi löser växande samhällsproblem. Då och då har socialdemokraterna sökt och fått stöd eller avslag från Sverigedemokraterna. Något de generellt är väldigt kritiska till i aggressiva högljudda ordalag när liknande förhållningssätt lyfts som en del av beslutsgången för andra partier. Alla minns väl förslag till nya upphandlingsregler där s genom Ardalan Shekarabi var mycket upprörda över att SD inte gav sitt stöd till hans förslag. Ibland går det bra att mer eller mindre kräva samarbete från SD – om och när det rör egen partipolitik. I en demokrati  medför daglig verksamhet att man stödjer eller yrkar avslag på olika sakfrågor oavsett ideologier bland demokratiskt valda partier. Det är inget man väljer bort utan ingår i den demokratiska processen. Att stödja rimliga beslut mellan partier innebär dock inte att man per automatik ingår i en allians.

Moderaterna har en allians med liberalerna och kristdemokraterna i Kalmar. Vi har inga planer på att ändra vår allianssamverkan, om nu inte resten av alliansen skulle få för sig att bryta sin maktkoalition med socialdemokraterna i Kalmar och återigen välja ideologi. Det får tiden utvisa. Maktkoalitionen som nu råder mellan s, v och c infördes innan min tid. En situation jag fått ärva.

Moderaterna på riksplan vill nu bryta dödläget och agera aktiv opposition genom att lägga gemensam alliansbudget. Ett beslut jag tror är nödvändigt. Det är förödande för politiken och utvecklingen med en passiv opposition.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Valfrihet är här för att stanna

Det har funnits en tid när företagande förhöll sig rätt lika fördelat mellan män och kvinnor. Under perioder var det till och med fler kvinnor än män som drev företag i Sverige, enligt statistik som förts sen 1600-talet. Balansen inom företagande ur ett genusperspektiv förändrades under 1800- och 1900-talet i samband med industrialismens genombrott till att snedfördelas. Ett antal märkliga pålagor infördes som t ex att kvinnor förbjöds av fertilitetsskäl att jobba nattskift (Nattarbetesförbud införs 1909). Orsaken var sannolikt att kvinnor inte skulle konkurrera om männens mer välbetalda nattskift, eftersom facket var en drivande part bakom förbudet. Detta förutom att gifta kvinnor inte tilläts driva företag – varpå så kallade Stockholmsäktenskap (sambo) uppfinningsrikt uppstod – påverkade kvinnors företagande överlag.

Ytterligare orsaker som kan ha påverkat kvinnors företagande är att aktiv kampanj fördes i socialdemokratins Sverige under 1900-talet för att kvinnor skulle bli utomordentliga husmödrar. De flesta av oss är en del av historien med kvinnliga släktingar som utbildats i husmorsskola. Under 1960 och 1970-talet förändrades återigen de politiska förutsättningarna för kvinnor när offentlig sektor byggdes ut i takt med högre skatter för att erbjuda framförallt kvinnor anställning. Sen dess har högre skatter varit socialismens enda svar på hur vi säkerställer vård, skola och omsorg. Intressant i sammanhanget är att Alliansregeringen visade på det motsatta, då mer pengar än någonsin kom till kommuner och landsting – tack vare högre sysselsättning och trots lägre skatter. (Fakta: SKL rekordintäkter till välfärden, februari 2014)

I samband med Friskolereformen 1992 började något hända även bland kvinnors företagande. Generellt ligger kvinnors företagande än i dag på låga 25-30 procent, men bland företagen i samhällets tjänst är hela 70 procent företagsledare kvinnor. Ett faktum som sällan eller aldrig framkommer i debatten. Snarare är det negativa företagsexempel som har fått braskande rubriker, trots att de allra flesta företag bevisligen drivs utan någon som helst anmärkning och med bra resultat.

Regeringen utsåg 2015 Ilmar Reepalu (fd socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö) till att ensam driva en enmansutredning för att utreda finansiering till företag i samhällets tjänst. Reepalu överlämnade sin utredning i november 2016 med förslag om vinstbegränsningar och vinsttak för välfärdsföretagen. Ett resultat av sin utredning som inte blir särskilt förvånande mot bakgrunden att vänstersidan föredrar att driva all offentlig verksamhet i egen regi. Utredningen har dessutom fått hård kritik från den forskare vars resultat används som faktaunderlag för generellt vinsttak i utredningen med orden ”absurda slutsatser” och  ”felaktiga tolkningar”. Hur ska vi kunna betrakta en sådan utredning som seriös om man nu inte är socialdemokrat?

I mitt tycke hade en mer nyanserad utredning som belyser kvalitet i jämförelser mellan utförare varit att föredra och till och med välkommen. Naturligtvis ska all offentligfinansierad välfärd oavsett utförare ha exakt samma skattepeng för att utföra sin verksamhet. Det skulle enbart bli märkligt om så inte var fallet, men ändå uppstår skillnader som skulle behöva en djupdykning för bättre analys. Moderaterna stödjer inte alls ett generellt vinsttak, enligt Reepalus förslag. Däremot anser att vi behöver nationella kvalitetskrav, certifiering och sanktioner som påföljd när krav inte uppfylls – vilket skulle kunna innebära stopp för vinstuttag eller statlig tvångsförvaltning som följd.

I en moderatledd Kalmar kommun ska det alltid finnas valfrihet och valmöjligheter för medarbetare, elever, gammal, ung, nyanländ eller om man har vårdbehov. Vi utgår alltid från individen med vår politik. Kvalitetsansvar och höga krav för den kommunala verksamheten med kontinuerlig och löpande uppföljning för bästa användning av skattemedel lägger grunden för vår politik. I moderaternas Kalmar tar vi ansvar för all verksamhet oavsett offentlig eller privat utförare för att möta morgondagens behov av fler skolor, integration och äldreomsorg med allra bästa kvalitet.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Gott Nytt 2017!

Ytterligare ett år att lägga till de politiska handlingarna. Intensivt, händelserikt och mycket tankeväckande år att hantera och agera kring mitt i politisk halvlek.

I ett antal frågor har vi fört agendan framåt för Kalmar. För att nämna några områden.

*Inför valet 2014 agerade vi för friskvård och minskad sjukfrånvaro inom kommunen. Tolkningarna var många från s-majoriteten om hur mycket detta skulle kosta för kommun – utan att fråga oss hur vi hade tänkt oss det hela eller dra erfarenheter från näringslivet. Men när regeringen styrde med hela handen där de offentliga arbetsgivarna måste minska sjukfrånvaro började det hända saker. Inför 2017 inför man friskvårdsbidrag som ”projekt”. Oavsett påbud från regeringen följer man moderaternas agenda för vad som är rimligt för ökat välbefinnande och minskade kostnader för kommunen på sikt.

*Vårt vallöfte om att decentralisera kommunens verksamhet för förbättrad arbetsmiljö och välfärd ingår som ett grundfundament för vår politik. Den bästa kompetensen på plats för bästa verksamhet. Inget hände förrän regeringen tillsatte en sk tillitsutredning, som ska försöka att påverka kommuner i rätt riktning och decentralisering av sin verksamhet. I linje med vad varje moderat kommun redan infört med koll på skattemedel och förbättrad välfärd som resultat. Frågan blir hur långt en s-styrd kommun som Kalmar lyckas i sina föresatser där centralstyre mer eller mindre är cementerat?

*Särskolan skulle med glädjestrålande chokladask flyttas till Brofästet redan vårterminen 2017. Hela särskolan blev sen halva särskolan. Under våren haglade sen argumenten mot moderaterna som ville ta hänsyn till barnens särkräv om närhet till lågstadium och risker med isolering, konferensverksamhet, alkoholtillstånd, universitetsverksamhet med mera. Våra argument vann några månader senare i all tysthet för oss att upptäcka lite vid sidan av. Moderaterna anser dessutom att särskolan som helhet borde få en helt ny skola i samband med nybygget av Djurängsskolan.

Moderaterna har valt att framförallt lyfta stora och avgörande frågor för kommunen. Vi driver en politik som påverkar utveckling och framtid på sikt för Kalmar. Vi vill göra skillnad och visa på alternativ till en socialistisk politik där vi med vår politik alltid utgår från individen.

2017 innebär ett nytt år med nya möjligheter. Dessa möjligheter kommer vi att ta vara på för hela Kalmar kommun. Stad som landsbygd. Liten som stor. Alla ska med i vårt i Kalmar.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer