Moderaterna visar vägen

Låt säga att vi har en spargris och en plånbok. I spargrisen finns en summa pengar som vi kan använda utifall något oförutsett händer. I plånboken finns ett antal fack fördelade på hyrespengar, matpengar, räkningar och det stora bilköpet plus lite annat.. Om man omvandlar resonemanget till en kommunbudget finns det pengar avsatta för driften inom skola, omsorg, socialförvaltning m fl verksamheter samt pengar avsatta för en investeringsbudget som ska hantera ombyggnader, nybyggnader, renoveringar, vägar, ledningar o dyl – en plånbok. Utöver detta finns det ett pott med oprioriterade pengar i finansförvaltningen/budget som kan användas om något oförutsett händer inom driften eller investeringar. Dessa oprioriterade pengar finns som en slags spargris/pott utan att höra hemma någonstans, men finns medräknade i resultaträkning vilket medför att de varken ökar eller minskar siffror på sista raden. Moderaterna använder delar av dessa oprioriterade pengar för att på sikt minska försörjningsstöd inom kommunen med skarpa förslag – inte utredning -  där människor som uppbär försörjningsstöd ska ingå i arbetsprojekt.

Vi står inför stora utmaningar i Kalmar när asylsökanden från 2015 får uppehållstillstånd under 2017. Det kommer att öka kommunens försörjningsstöd framöver. Moderaterna har därför en åtgärdsplan i vår reservation som syftar till att minska tiden för försörjningsstöd med en arbetslinje. Vi fördelar och förstärker resurser inom förvaltningar överlag och öronmärker medel för avdelningar som jobbar med invandrarservice, mottagningsenhet, språkträning. Dessutom satsar vi på ett helt nytt integrationsråd med ett tydligt uppdrag, istället för nuvarande ‘integrationsråd’ vars enda uppgift är att träffa andra föreningar och prata med en liten budget på 100 tkr. Prat blir vi lätt ett spel för galleriet utan något egentligt resultat. Vårt integrationsråd har fokus på satsningar inom jobb, utbildning och bostäder  för att möta utmaningarna framöver med förstärkta resurser. Där väljer vi som enda parti i Kalmar nytt och skarpt. Vi anser att pengarna behövs bättre i integrationssatsningar än i en spargris.

I investeringsbudgeten tar vi bort summan som låg reserverade för en ny simhall, …som lite förvånande skulle bli klar tidigast 2020-2021 när vänsterpartierna väljer att bygga själva… Med vårt alternativ med extern aktör som bygger, driver och förvaltar en simhall kommer vi igång med bygget redan under 2017. Bygget tar sen runt ett år. Vi anser att allt som inte tillhör kärnverksamheten ska konkurrensutsättas för att prövas om verksamheten kan läggas ut på entreprenad istället för att kommunen själva driver verksamheten. För oss handlar det om att se över IT-avdelning, fordonsreparationer, städ med mera – men även en en ny simhall. Det finns ingen anledning att kommunen ska driva en simhall när vi kan upphandla och teckna hyresavtal för att tillgodose kommunens simundervisning för våra skolbarn. Detta har med fördel skett i andra kommunen och moderaterna tar beslut om att så vill vi göra i Kalmar. Vi har träffat företag och diskuterat ingående hur en sådan upphandling med extern simhallsaktör kan innebära för oss i kostnader, interiör/exteriör för att få kommunens behov av simhall tillgodosedda. Kommunen ska enligt vår politik inte driva kommersiell verksamhet. Det överlåter vi till dem som är bättre på det.

Med våra prioritering får vi välbehövliga pengar över till våra satsningar som innefattar bl a ny särskola vid Djurängsskolan, eftersom vi erbjuder annat alternativ än en jätteskola vid Brofästet – lokaler som vi istället anser fungerar bättre för kommunens förvaltningar att flytta in i. Med vår budget minskar vi investerings- och lånekostnaden för kommunen.

Lånekostnaderna skenar nämligen i Kalmar för att under kommande budgetprognos vara uppe i 1,6 miljarder kronor – något vi ifrågasätter.  Naturligtvis behöver vi som kommun hantera lån ansvarsfullt och med transparens om var pengar används, men också för oss att hantera inför kommande lågkonjunktur och höjda räntor. Därför innefattar också vårt budgetalternativ lägre lån för kommunen. Vi följer en linje i vår budget och håller vad vi lovar inte bara i ord utan också i handling.

Som vanligt använde stödpartierna till s-ledningen all sin tid till att prata nedsättande om vår budget. Givetvis är smutskastningen något herrarna i fråga satt i system för att sänka det enda oppositionspartiet som enbart har skarpa förslag i sin reservation och som på punkt efter punkt går mot sossarna i stora satsningar där vi erbjuder andra alternativ över hur man kan agera politiskt i Kalmar. Det är ett förhållningssätt som dessa hejaklacksledare för s-politiken konsekvent satt i system sen 2014 – annat var det tidigare har jag fått mig berättat… Det är evinnerligt tröttsamt att bemöta all denna nedsättande smutskastning, men samtidigt är det omöjligt att låta dessa män stå med sista ordet hängande över kommunfullmäktige-salen när de på punkt efter punkt inte har koll på egna budgetsiffror.

Läs gärna vår budget här

 

 

 

 

 

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Nej till jättestort högstadium i Kalmar

Under kommunfullmäktige måndagen den 30 maj 2016 sa moderaterna enhälligt nej till jättestort högstadium i Kalmar, Brofästet/Telemarken. Vi har ett helt annat alternativ än socialdemokraterna om vilka skolor vi vill erbjuda våra barn och unga i Kalmar kommun.

Vi tycker att det är viktigt och avgörande för framtiden att ta vara på forskning och beprövad vetenskap över vad som är den bästa skolmiljön för våra barn och unga. Vi tänker inte heller upprepa dumma beslut med att starta en jättehögstadieskola utifrån vad vi vet idag, men som man i okunnighet byggde för att hantera stora barnkullar under 1950-1970-talet. Vi säger helt enkelt nej till att återupprepa de sk miljonprogrammens stora skolor.

När Linnéuniversitetet flyttar till nytt universitet blir många lokaler lediga som kan användas för utbildning när nu antalet barn ökar i Kalmar.

1. Högstadium – Med vårt alternativ lämpar sig Norrgård bättre som högstadieskola och ligger i närhet och i linje med övriga skolor i Kalmar, kollektivtrafik och idrottsplatser. Malmen ser vi som ytterligare en högstadieskola vid behov av fler utbildningslokaler för högstadiet framöver. Båda skolorna rymmer cirka 300 elever per skola, som enligt sakkunniga är det optimala för en bra skolmiljö.

2. Särskolan – Under en övergångsperiod är särskolan kvar i Oxhagsskolan för att sen flytta till Djurängsskolan. Idag hyrs Oxhagsskolan av Thoren Framtid som aviserat att de vill flytta, men som kom in med uppsägning av hyreskontrakt något försenat och nekades uppsägning av kommunen. I vårt alternativ häver vi hyreskontrakt för Thoren Framtid så att de kan flytta till sina nya lokaler.

Djurängsskolan ska rivas för att ny skola ska byggas på samma plats. Under tiden behöver djurängseleverna någonstans att vara. Med vårt alternativ flyttar Djurängens elever in i Oxhagsskolan tillsammans med Träningsskolan, som redan finns där i anpassade lokaler, samt i mån av plats övriga särskolan. De båda skolverksamheterna får funktionella lokaler i Oxhagsskolan i väntan på att Djurängsskolan byggs upp på nytt, som i vårt alternativ får en tillbyggnad för särskolan. Tillsammans flyttar sen de sen till Djurängsskolan där de pedagogiska krav särskolan har om närhet till grundskola om F- åk 3 tillgodoses.

3. Mellanstadium- klasserna från Lindöskolan som skulle flytta till Brofästet/Telemarken beror inte på att skolan är för liten, tvärtom har man vid flertalet tillfällen lyft fram att Lindöskolan skulle bli relativt tom när klasserna flyttar. Det finns därmed inte skäl att flytta, utan mellanstadieeleverna kan bli kvar på Lindöskolan. Närheten till skolorna Norrgård alternativ Malmen finns på rimligt avstånd när barnen sen når högstadieålder.

4. Förskola – vid kommunstyrelsens arbetsutskott meddelade kommunalrådet att troligen kommer förskolor istället att byggas i närheten till sina hemmiljöer, varpå inte förskola vid Brofästet/Telemarken inte är aktuellt. Vi stödjer förslaget, som vi tycker är klokt.

5. Brofästet/Telemarken – Förvaltningar är bättre lämpade att vara i lokalerna, vilket var avsikten från början. Det är också ett beslut som inte alls kräver omdragningar av trafikfarlig skolväg eller ombyggnad av parkeringsplatser och därmed mindre omkostnader totalt sett för kommunen. Parkeringsplatserna är tvärtom nödvändigt för att möta behovet av p-platser för anställda och besökare till den kommunala verksamheten. Den kommunala verksamheten blir mer tillgänglig när den blir samlad på ett ställe för allmänheten plus att vi kan behålla nödvändig restaurang, hotell- och konferensverksamhet i lokalerna. De lokaler som blir lediga på Kvarnholmen kan omvandlas till nya och fler bostäder.

Skolmiljön spelar roll. Skolstorlek spelar roll. Alla är värda en bra skola.

 

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Vatten

I dagens Barometern har vi kunnat läsa ett förtvivlat och angeläget inlägg om bristen på vatten från de lokala kommunalråden på Öland, som får stöd av landshövding och nye ordförande för Svenskt Vatten tillika s-företrädaren i Kalmar.

Nyligen pratade jag med bönder på Öland som säger att det är en ytterst allvarlig situation för deras verksamhet. Om inte vattenbristen ordnas handlar det om näringsverksamheter och nödslakt av djur framåt sensommaren. En av dem berättade att hen gav sig in i politiken för att kunna påverka framtiden för ölänningar och den gröna näringen, men känner sig fullständigt maktlös i situationen.  OM det inte regnar växer inte heller gräset på den EU klassad natura-2000 skyddad mark där kor betar mot EU-bidrag för att hålla öppet landskap. Ett landskap som är helt unikt i sitt slag även i världssammanhang. Problem som tillkommer är att man inte får lägga ut extra foder på dessa skyddade marker. Moment 22 med andra ord.

Det kostar cirka 40 miljoner kronor att bygga ett reningsverk som renar Östersjövatten, men som enligt utsago inte kan stå färdigt förrän 2017. Men det finns också privata reningslösningar som kan vara intressanta för hushållen, företagen och bönderna på Öland. Ingen på Öland har trots allt särskilt långt till Östersjön och med lite snabba beslut från kommunerna med ett rimligt extra stöd från staten i en fullständig krissituation borde det ges förutsättningar att komma igång så snabbt det bara går för alla parter. Att Kalmar kommun bidrar med vatten till vännerna på Öland är förstås självklart i en situation som denna, men inte alls en långsiktig lösning eftersom Kalmar själva har vattenbrist. Alla inblandade behöver få till en hållbar lösning.

Finland har som vanligt gått i bräschen och utvecklat enskilda vattenreningssystem. Den stora skillnaden mellan Finland och Sverige är att de inte har blivit bortskämda med att så gott som alla är anslutna till kommunala system där ”storebror” tar hand om det mesta – vilket med facit i handen skapat en sårbarhet som å ena sidan är till belåtenhet så länge systemet fungerar men när något havererar blir katastrofen ett faktum. Många länder på vårt jordklot har inte alls tillgång till vatten som vi har i Sverige utan måste hantera vatten med vattencisterner som samlar regnvatten, egna brunnar, reningsverk, förnyelsebar energi o dyl. Australien – ett bra exempel. Vi har en hel del att lära i Sverige. Minns för några år sedan när vi i Kalmar blev utan vatten p g a en svårhanterad vattenläcka. För mig och min familj blev huset iskallt på nolltid och vatten saknades helt, liksom sen möjlighet att värma det vatten som tankbilar relativt snabbt ställdes upp här och var i samhället. Ordningen var återställd utan några större incidenter, men gav en fingervisning om vad som skulle kunna hända i ett längre perspektiv.

Personligen är jag för ökad småskalighet där människor ges möjlighet att kunna påverka sin situation och är genuint bekymrad över den sårbarhet vi bygger in i oss i och också tar för självklart med stora kommunala och statliga kolosser. Nationalekonomiskt är det förstås ingen hit om människor i större utsträckning hanterar sin egen situation med förnyelsebar energi, egna brunnar och vattenrening. Statliga verk kan få det tufft i så fall. Jag försöker leva som jag förespråkar och är självförsörjande av el och vatten i min sommarstuga, vilket startade som ett hållbarhetsprojekt. Det har varit en intressant resa och något jag gärna delar med mig av vid tillfälle.

Som vice ordförande i Kalmar kommun krisledningsnämnd -  direkt ansvarig om inte kommunalrådet är på plats -  har jag lyft frågan tidigare om vad som händer när inte vatten kan levereras, men inte alls tillräckligt djuplodande är jag den första att medge utifrån nuläge.

(Bifogar länk till intressant läsning om ett ex på finskt företag som renar cisterner med saltvatten och erbjuder större och mindre vattenreningsverk av saltvatten)

http://www.affluxwater.com/foretaget

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer

Regionfrågan

Igår var jag i Växjö på ett säljmöte – snarare än ett informationsmöte – när SKL bjöd in om nygamla regionindelningen. Det är trots allt liknande penseldrag som sist när det begav sig, innan förslagets lades i malpåse för att sen tas upp och dammas av s-regeringen. Utredarna påpekade glatt att de inte är som en vanlig statlig utredning, eftersom det inte funnits experter inblandade i utredningen för att kunna ge analyser om för- och nackdelar till varför vi ska bilda stora regioner. På frågan om utredarna ser några nackdelar eller svagheter med stora regioner svarade de enhälligt. -”Nej, inga alls. Det finns bara fördelar, som vi ser det..” Intressant, blir min reflektion på detta svar med en känsla av beställd utredning för att bekräfta vad s-regeringen redan har bestämt sig för. Och snabbt som attan kommer det att gå. Senast i maj (helst redan i april) kan vi komma med inspel från kommunerna eftersom utredning läggs fram den 13 juni för regeringen. Ingen mer än jag medverkade från Kalmar kommun, men kanhända s-ledning i Kalmar har direktlinje till utredare – vem vet?  Samtalen i kommunerna har varit obefintliga. Ett par personer från varje parti har medverkat i samtalsgrupp om storregion, utsedda av förbunden. Det är en avsevärd skillnad i hur det var när utredningen om Kommunregion drog igång, som vad det verkar är helt dödförklarad för Kalmar län inom loppet av några månader..!? Vid länsutredningen bemödade man sig med samtal i varje kommun – majoritet och oppositionspolitik tillsammans – med skriftligt korrigerade transparenta inlägg från samtliga inblandade i länet att ta ställning till. Dessutom finns det intressanta redan relativt nybildade regionkommuner i Kronobergs län och Jönköping län att titta närmare på som exempel på regionkommuner. Halland fick redan 2010 ok på att bilda regionkommun och är ett lysande exempel på vad det har inneburit i tillväxt och utveckling under dessa sex år. Halland sa för övrigt tydligt och skarpt nej till att ingå i Västra Götaland under gårdagens möte. De kommer att vägra. En av utredarna svarade då ”Men… vem ska då besluta om infrastruktursatsningar för Halland om inte regionrådet för Västra Götaland är med?”. ”Det har vi klarat själva alldeles utmärkt, svarade Hallandspolitikerna”. No comments från mig.

Vid måndagens sk budgetmöte där oppositionen i Kalmar skulle få tillfälle att träffa samtliga förvaltningschefer för diskussion och fördjupning inför våra kommande budgetreservationer, liksom vi gjorde förra året (..i år hade närvarande dock fått tillsägelse att inte ta upp siffror, vilket man påpekade några ggr, och majoritetens ledning fanns på plats för att ha synpunkter där sen ett av kommunalråden tackade för ett bra möte vid dagens slut…) Tja, i vilket fall. Direkt efter lunch vid måndagsmötet kommer en glädjestrålande kso (kommunstyrelsens ordförande) in i rummet och berättar för oss alla att han blivit uppringd av utredaren Kent Johansson som hade meddelat att det var klart att Kalmar blir residensstad i den kommande storregionen och att Växjö blir regionstad, för som han uttryckte det Linköping har redan universitetssjukhus och naturlig landstingsstad och ja… nu minns jag inte vad Jönköping skulle få, men något var det. Ett par minuter senare var nyheten ute i medierna. Det är inte otänkbart att samtalet var väntat. Den statlige utredaren stod sen inte för sin del av samtalet utan menade att det endast var ”inspel och tankeexperiment”. Seriöst?

Personligen är jag inte för storregion i den tappning som presenteras enl utredningen. Jag anser att man ska utgå från befintliga och naturliga arbetsmarknadsregioner och utveckla dessa i samverkanskonstellationer. Mälardalsrådet är ett bra exempel på hur man lyckats suveränt bra, trots att man behållit alla fem län med sina landsting och länsstyrelser. Mälardalsrådet bildades 1992 i samma veva som sen Västra Götaland (1998) och Region Skåne (1998) drog igång. Till skillnad mot gränsregionerna har man inte haft fasta gränser utan jobbat mot en gemensam vision i de fem län om att utveckla mälardalsregionen till en arbetsmarknadsregion för invånare och företag att kunna bo, leva och etablera sig i. 57 kommuner, fem landsting/regioner har tvärpolitiskt ett gemensamt råd, Mälardalsrådet, som har ett enda fokus – infrastruktur.

Jag menar att infrastruktur är nyckeln till utveckling. Skåne har det mesta att tacka Öresundsbron för sin utveckling, som byggdes mellan 1995-2000 – alltså beslut innan region Skåne kom till. Vad jag förstår är inte mälardalslänen särskilt intresserade av att tvingas in i en ny regionindelning där länen försvinner för ett enda stort län/region med gemensamt landsting och länsstyrelse i en slags mellanstatlig beslutsapparat. De har trots allt en lyckad samverkansmodell som har inneburit tydlig tillväxt för alla länen under dessa 20 år. Kalmars arbetsmarknadsområden är regionalt Växjö, Karlskrona, Oskarshamn, Öland där alla involverade orter har ytterligare arbetsmarknadsområden därutöver. Stockholm ingår i Kalmars arbetsmarknadsregion och påverkas av flygutvecklingen i första hand. Men fokus i detta sammanhang blir de regionala arbetsmarknadsområdena. Det blir inte bra att rita regioner med linjal. Sydostsamverkan mellan regionkommuner utifrån kommunernas behov av funktionell utveckling tror jag är mer framgångsrikt än storregioner som jag upplever passerat bäst-före-datum. Behov förändras över tid och fastslagna gränser kan skapa barriärer. Kanske till och med dags att luckra upp de gränsregioner som sattes för 20 år sedan?

http://www.malardalsradet.se/om-malardalsradet/om-malardalsradet/

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone

Läs mer